Miljö

Vi vill vi ska vi måste anpassa vårt förvaltarskap till att omfatta en hållbar miljövård för framtiden bl.a. genom anpassad skötsel av gräsytor, kompensationsplantering av träd och buskar när så är aktuellt. Allt i linje med Sveriges nationella mål för en hållbar utveckling och bra bomiljö inom ANSAM.

Biologisk mångfald

Biologisk mångfald och de ekologiska sambanden är grunden för ekosystemen. Här ingår att ha många olika arter som skapar stabila och resilienta system. Här har vi valt att fokusera på tre områden: öppna vegetationsytor, bevara stora träd och utveckla buskage, eftersom dessa är mycket vanliga inslag i stadsbilden idag och de upptar stora ytor.

Biologisk mångfald bland djur, växter och andra organismer är en viktig stödjande ekosystemtjänst som ligger till grund för många andra ekosystemtjänster. Vi behöver denna mångfald som en försäkring mot de förändringar som kommer. Det är mer sannolikt att det finns någon organism som har egenskaper som passar för en situation om det finns flera organismer som har olika egenskaper.

Träd ger fler ekosystemtjänster än många andra typer av vegetation eller grön lösning. De påverkar platsen både upplevelsemässigt och fysiskt när de växer. Med åldern ökar deras värde och att bevara och vårda de träd som finns i städerna borde vara högt prioriterat i arbetet med ekosystemtjänster. Här kommer vi att beskriva nyttan av träd och ge förslag på vad som kan göras för att stödja dem. Gamla träd gynnar biologisk mångfald

Gamla stora träd är värdar för många sällsynta insektsarter och vissa kan bidra med nektar och pollen till pollinerare under tider på året när inget annat blommar. Ofta är ett träds betydelse för att gynna artrikedomen hos till exempel insekter, svampar och lavar relaterade till trädets ålder. Fåglar använder träd på flera sätt, vissa vill sitta i toppen och sjunga eller spana, andra bygger bon och en del fångar sin mat i och i närheten av träd. Vissa trädarter gynnar fler organismer än andra. Generellt ger individer av inhemska trädarter fler nyttor än utländska arter för andra arter i vårt ekosystem.

Träd ger många nyttor

Träd bidrar till klimatanpassning genom fördröjning och minskning av dagvatten, skugga och temperaturutjämning. De filtrerar partiklar och kan ta upp gasformiga föroreningar. De kan rena vatten i marken och de ger identitet till en plats och påverkar människors hälsa positivt.

Träd skuggar och påverkar lokalklimatet, de påverkar vindstyrkan och riktningen, reducerar och uppehåller dagvatten och kan reducera partikelhalterna om de är rätt placerade. Människor uppskattar träd, vilket ofta visar sig genom att allmänheten opponerar sig när stora träd ska tas bort i stadsmiljön. Forskning har visat att människor tycker mest om stora, breda och täta träd, vilket är ännu en anledning att bevara stora gamla träd i stadsmiljön.

Reglering av lokalklimat

I ett föränderligt klimat förutspås extremväder vilket exempelvis kan innebära att perioder av värmeböljor med hög värme och torka kan dröja kvar under längre tidsperioder. Träd har stor förmåga att sänka temperaturen lokalt men även generellt i städer. Temperatursänkningen beror dels på skuggverkan från kronan, dels på avdunstning och transpiration från bladen (evapotranspiration) och effekten av avdunstning från växtbädden (evaporation)

Luftrening

Vegetation har en väldokumenterad förmåga att binda skadliga partiklar till bladen och på så sätt minska halten av partiklar i stadsluften. Vegetation kan även bidra till att späda ut föroreningar i luften genom att skapa turbulens runt bladen [1]. Växterna syresätter även luften och gör den på det viset mer hälsosam.

30 stadsträd (i medel) krävs för produktion av årskonsumtionen av syre för en stadsbo [5]. I listan nedan ses olika sätt att räkna på effekten av ekosystemtjänsten luftrening.

Grönytor

Genom att anpassa klippningsintervallerna av våra stora gräsytor till att i större omfattning få vara ängsmark kan humlor, bin och andra insekter som är nödvändiga för den biologiska mångfalden räddas. Utan bin blir det ingen frukt, men våra vilda bin är på väg att försvinna. För att lösa de grundläggande problemen krävs naturligtvis stora förändringar i samhället, men det finns även många saker vi som individer kan göra. På Naturskyddsföreningens kampanjsida Rädda bina får du tips och hur du kan bygga ett bihotell och vilka blommor du borde plantera. www.naturskyddsforeningen.se/raddabina

Biltvätt

En återkommande fråga från flera medlemmar i ANSAM är biltvätt på egen tomt. Följande gäller generellt.

Tvätta inte bilen på en hårdgjort yta på gatan, gården, uppfarten eller p-platsen. Oljerester, tungmetaller och andra kemikalier hamnar via dagvattenbrunnarna direkt i våra sjöar och hav. Dessa ämnen är skadliga för både människor och miljö.

Får man tvätta bilen på gatan eller på sin hårdgjorda garageinfart så att tvättvattnet rinner ut på gatan och ner i dagvattennätet.

Svaret på frågan är i praktiken nej. Visserligen står det inte uttryckligen i lagen att det är förbjudet att tvätta bilen på gatan, men enligt miljöbalken får man inte släppa ut orenat avloppsvatten. Vatten från biltvätt räknas som avloppsvatten eftersom det innehåller föroreningar som oljor, giftiga tungmetaller, medel mot rost, kylarvätskor, spolarvätskor, vax, rester från avgaser och mycket annat från vägen och bilen.

Tips:

  • Tvätta bilen i en automatisk biltvätt. Tvättvattnet återanvänds och renas delvis innan det leds till reningsverket.
  • Tvätta bilen för hand i en gör det själv-hall, där tvättvattnet renas i en oljeavskiljare innan det leds till reningsverket.
  • Tvätta bilen hemma? Ställ dig på en plats där marktäcket är tjockt och har god filtreringsförmåga, såsom en gräsmatta eller grusyta, långt ifrån vattendrag och dagvattenbrunnar.

Övrigt

Allt skräp som hamnar på gatan rinner ner i gatubrunnen och ut i närmaste sjö.

  • Skräp, cigarettfimpar, snus och tuggummi hör hemma i papperskorgen.
  • Kemikalier, oljor eller färg ska lämnas till kretsloppscentralen eller till den mobila miljöstationen. Spola aldrig ner det i avloppet eller i gatubrunnen.
  • Använd inte ogräsmedel eller bekämpningsmedel på din tomt. Det följer med regnvattnet ner i brunnarna.
  • Välj grus eller plattor till din uppfart så att regnvatten kan rinna igenom marken och renas. Vatten tränger inte igenom asfalt, utan rinner istället över gatorna och samlar på sig smuts som sedan hamnar i våra sjöarna via brunnar och diken.
  • Gödsla varsamt och enligt anvisningen. Undvik konstgödsel helt.

Mål för ekosystemtjänster

Både internationellt och nationellt finns det flera målsättningar för parker, grönområden, tätortsnära natur och ekosystemtjänster.

Det övergripande målet för svensk miljöpolitik är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Detta är det så kallade generationsmålet för miljöpolitiken.

Två av strecksatserna som hör till generationsmålet handlar om ekosystemtjänster och biologisk mångfald:

Mål för hållbar stadsutveckling

Sedan 2017 har Sverige ett nationellt mål för hållbara städer. Hållbara städer är inkluderande och tillgängliga stadsmiljöer som erbjuder alla människor en attraktiv och grön livsmiljö. Målet lyfter också att en helhetssyn i planeringen, tillsammans med smarta lösningar, bidrar till städer där människor kan leva klimatsmart, hälsosamt och tryggt.

Postadress

Fältvägen 9
147 41 Tumba

E-post

info@ansam.se

GDPR och Cookies

Hem Om Miljö Kontakt Medlemmar

Cookies
Läs om hur vi använder cookies.